Gymnasieskolornas vansinniga schemaläggning

I helgen skrev jag ett mail till gymnasieskolorna i Övik ang. det vansinniga i att elever läser över tio ämnen parallellt.


Hej.

Som distriktsordförande i ett politiskt ungdomsförbund möter jag ofta stressade elever som beklagar sig över massor av prov, inlämningar, läxor m.m. som ska göras klart samma vecka, ibland också till samma dag. När jag själv läste samhälls på Nolaskolan för lite mindre än två år sedan läste vi alltid mer än tio ämnen parallellt. Lärarna hade dessutom en fäbless för att alltid lägga proven samtidigt, i regel sista veckorna innan loven. (Mitt personliga rekord i gjorda prov på en dag är tre stycken.) Det säger sig självt att detta är allt annat än optimalt, och dessvärre råder detta system fortfarande enligt min syster som går sista året på Nolaskolan.
Tolv ämnen och prov i flera olika kurser samtidigt dödar effektivt viljan till kunskap och lusten att lära. Dessutom kan detta generera i de värdelösa läsa-in-till-provet-kunskaperna som är borta nästa vecka.
Det är också märkligt att studieförberedande program har en arbetsmetodik som går stick i stäv med högskolan, som ju är det som eleverna ska förberedas för. Eleverna får inte känna på högskolans arbetssätt, som de sedan ska förväntas klara av, med ett ämne i taget, kursprov o.dyl (Låt vara att NV har några kursprov) Hur kan detta förbereda elever för högre studier?
De nya betygen kommer motivera eleverna att anstränga sig lite extra och äntligen kommer g+ och vg+ att få ett verkligt värde. Man har sagt att eftersom det blir svårare att få höga betyg kommer detta öka betygshetsen, men problemet är ju inte att vi med utökade steg i betygsskalan mäter elevernas kunskaper på ett rättvisare sätt utan att eleverna har för många olika saker för sig samtidigt.
Liberala ungdomsförbundet i Västernorrland skulle därför vilja höra lite granna om vad som ligger bakom schemaläggningen hos er skola. Vilka aspekter finns att ta hänsyn till när man ska göra ett schema?
Vi har också ett alternativ:
Varför inte läsa hälften av ämnena på hösten och hälften på våren? Det blir lättare att hänga med och mer koncentrerad undervisning borde betyda mindre ytinlärning och mer kunskap som fastnar. Detta bör i synnerhet gälla särskilt krävande ämnen, såsom språk eller matte. Upprepning är en central del av inlärningen. Har man en lektion i veckan av någonting har man ofta glömt mycket av det man "lärde sig" till nästa vecka. Detta förutsatt att man inte frivilligt stimulerat minnet extra under sin fritid, något som torde vara tämligen outbrett och tanken är väl inte heller att hur man lyckas i skolan ska vara totalt avhängigt det man ägnar sig åt på fritiden.
Med en halverad mängd ämnen per termin slipper eleverna med höga krav på sig själva stressa ihjäl sig samtidigt som de som förut lyckats mindre bra kan få ut mer av sin skolgång.
Detta tror jag inte heller skulle drabba lärarnas scheman nämvärt, eftersom de flesta lärarna lär ut minst två ämnen.

Jag hoppas att våra synpunkter varit av intresse

I all välmening,

Viktor Westman,
Distriktsordförande i Liberala ungdomsförbundet Västernorrland